Dag 19
Jag river lägret och färdas på isen de sista kilometrarna fram till Murunån. Här är det öppet vatten igen. Skoterleden börjar vid stranden och leder mig upp över bron.
När jag står och funderar var skoterleden fortsätter kommer en man i wv-buss. Han stannar mycket lägligt. Jag får chans att få bra tips hur jag lättast kan ta mig norrut. Precis som jag misstänkte är isarna inte att lita på.
"För helvete, gå inte ut på de här isarna, de är rent livsfarliga!"
"Fortsätt längs vägdiket, det är den enklaste och bästa vägen. Skoterleden finns det ingen snö på, bara stubbar, stenar och annat elände"
"Samma sak norr om Gäddede, fortsätt längs landsvägen norrut, isarna blir bättre längre upp, Stora Blåsjön ska nog gå bra att åka på, men absolut inte här."
Ibland för man rätt råd vid rätt tillfälle. Är det slump, tillfällighet eller bara tur? Det "råkar sig bara".
Det blir dikeskörning hela vägen fram till Gäddede. Jag var orolig att den större Norgevägen skulle bli ett problem, men asfalterade vägar gick betydligt bättre att dra pulkan på, tack vare ett decimeter tjockt nysnölager. Mindre skrap och nötning.
Efter att ha provianterat i Gäddede fortsätter färden i vägkanten upp mot Kycklingvattnet.
Det är inte den roligaste sträckan, men alternativen är få. Antingen lägger man sig i diket och tycker att allt är åt helskotta eller så är det bara att fortsätta göra jobbet.
Jag slår läger strax före Rolandstorp. De sista dagarnas färd har tagit hårt på pulkan. Igår fick jag ett ca 2 dm långt hål i kapellet, troligen efter allt "bök" i ravinen. Idag upptäckte jag att pulkan gick ovanligt trögt, trots det hårda underlaget. När jag gör en översyn vid tältplatsen ser jag att plastbelagen är HELT slut. På ett stället är det ett långt hål där glasfiber från pulkabotten är synlig och även den har börjat nötas. Det är en uppenbar risk att det kommer att gå hål pulkan.
All denna vägkörning har tagit ut sin rätt.
Går det att laga? Ska jag försöka få tag i en ny pulka i Klimpfjäll eller Tärnaby?
Måste nog sova ett par nätter på saker.
Tankar för dagen:
I bland finns det dagar då man inser att jobbet bara måste göras.
När jag står och funderar var skoterleden fortsätter kommer en man i wv-buss. Han stannar mycket lägligt. Jag får chans att få bra tips hur jag lättast kan ta mig norrut. Precis som jag misstänkte är isarna inte att lita på.
"För helvete, gå inte ut på de här isarna, de är rent livsfarliga!"
"Fortsätt längs vägdiket, det är den enklaste och bästa vägen. Skoterleden finns det ingen snö på, bara stubbar, stenar och annat elände"
"Samma sak norr om Gäddede, fortsätt längs landsvägen norrut, isarna blir bättre längre upp, Stora Blåsjön ska nog gå bra att åka på, men absolut inte här."
Ibland för man rätt råd vid rätt tillfälle. Är det slump, tillfällighet eller bara tur? Det "råkar sig bara".
Det blir dikeskörning hela vägen fram till Gäddede. Jag var orolig att den större Norgevägen skulle bli ett problem, men asfalterade vägar gick betydligt bättre att dra pulkan på, tack vare ett decimeter tjockt nysnölager. Mindre skrap och nötning.
Efter att ha provianterat i Gäddede fortsätter färden i vägkanten upp mot Kycklingvattnet.
Det är inte den roligaste sträckan, men alternativen är få. Antingen lägger man sig i diket och tycker att allt är åt helskotta eller så är det bara att fortsätta göra jobbet.
Jag slår läger strax före Rolandstorp. De sista dagarnas färd har tagit hårt på pulkan. Igår fick jag ett ca 2 dm långt hål i kapellet, troligen efter allt "bök" i ravinen. Idag upptäckte jag att pulkan gick ovanligt trögt, trots det hårda underlaget. När jag gör en översyn vid tältplatsen ser jag att plastbelagen är HELT slut. På ett stället är det ett långt hål där glasfiber från pulkabotten är synlig och även den har börjat nötas. Det är en uppenbar risk att det kommer att gå hål pulkan.
All denna vägkörning har tagit ut sin rätt.
Går det att laga? Ska jag försöka få tag i en ny pulka i Klimpfjäll eller Tärnaby?
Måste nog sova ett par nätter på saker.
Tankar för dagen:
I bland finns det dagar då man inser att jobbet bara måste göras.
 |
| Pulkans undersida ser inget vidare ut. Tur att den bara syns om man vänder pulkan upp och ner. |
 |
| Dialektala uttryck kan vara svåra att förstå. Här står det i alla fall "Välkommen till Jämtland, Allemansrätten gäller även här" (fri tolkning). |
